Församlingsbesök

De senaste månaderna jag hunnit med flera församlingsbesök. Det har varit mycket givande. Alla församlingar är lite olika och det är härligt att se att det finns människor som brinner för mission. Man kan också få en hel del idéer för olika arbetsformer genom besöken.

Det började i Karis. Efter flera år på Ungdomens kyrkodagar och ett år på Lärkkulla var där verkligen hemtrevligt. På kyrklunchen presenterade församlingarna i prosteriet de missionsprojekt de hade och det var en imponerande mängd arbete som görs! Jag blev riktigt tagen. Om det görs så mycket för världen i ett prosteri, vad görs det då inte i hela Finland!

Grankulla var nästa i tur. Det var min egen hemförsamling och jag har besökt olika grupper under olika perioder. Under det sista besöket välsignades jag både av representanter för den lutherska och den metodistiska församlingen. Det är roligt att se detta samarbete och det kändes verkligen som en avskedsfest. Jag hade nyss slutat arbetet på skolan och där fanns många människor jag kommit att hålla av väldigt mycket. Rörande. Tack Grankulla!

Välsignelse i Grankulla. Foto: Magnus Lindholm.

Hangö församling hade jag inte besökt många gånger i mitt liv, men förvånansvärt många bekanta fanns där också. Det visade sig att flera känner till Senegal och engagemanget för mission är starkt. Roligt! Att träffa konfirmanderna var också en upplevelse. Många kom på idéer om vad man kunde göra för världen.

Nu är jag Vasabo. Här har jag sprungit på ungdomsprogram som tonåring, här har jag auskulterat och varit sommarteolog och här kommer jag att vigas under missionsfesten i sommar. På trettondagen var det besök både i Sundom och i Trefaldighetskyrkan och så blev jag fotograferad för tidningen Kummin.

Igår träffade jag Borgåbor. De har även andra senegalmissionärer, en stor dos både humor och allvar samt regelbundna kvällar för andakt, förbön och gemenskap. Gudstjänsterna lär också förberedas av olika  planeringsteam 1,5 veckor på förhand. Inspirerande!

Om det är något jag fått lära mig under besöken, är det att arbetet inte är mitt utan vårt. Det görs mycket på hemmaplan! Ytterst sett är arbetet förstås Guds. Om man menar att Jesus Kristus är Herre måste man ju faktiskt lyssna på vad han säger också. Hur kunde han annars vara Herre? Men det är ingen tyrann det är frågan om, utan den mest konstruktiva ledaren som finns.

                              "Servant and King rescued the world. THIS is our God!"

Flytt

Den här veckan har jag packat. Tack till alla dem som hjälpt mig med det och till alla som erbjöd sin hjälp! Det är tryggt att veta att människor kan ta sig tid.

I torsdags kom återvinningscentralen och tog det mesta: möbler, skidor, saker, kläder osv. Jag hade köpt skridskor för 5 euro i höstas, men jag hann inte använda dem. Det får bli en annan gång :) Pappa körde ner med bilen och efter övernattning hos våra släktingar i östra Helsingfors packade vi in det lilla jag ville behålla och körde till Österbotten. Mest var det foton och böcker, kläder, samt en servis min mamma målat.

Bilresan var mycket vacker! Lövträden var vita av rimfrost liknande kristaller mot en bakgrund av mörkare barrträd. Ljuset var blekt pastellfärgat som det bara är under kalla dagar. Den snöklädda marken lyste. Tyvärr var min kamera nerpackad.

Utsikten från mitt köksfönster i Grankulla.

Täcket jag fick av Grankulla församling har värmt mig sedan vädret blev kyligare.

Mitt vardagsrum före flytten...

...och efter att det mesta förts bort.

Pappa var till stor hjälp!

Under hösten har jag på olika sätt märkt att jag är buren. Saker ordnar sig helt enkelt. Som då jag glömde att mikron skulle ges till återvinningscentralen. Där stod vi i köket och funderade vad vi skulle göra med manicken. Dörren till trappan stod öppen och jag hälsade på postiljonen som råkade gå förbi. Pappa bar ner mikron och frågade postiljonen om han hade någon nytta av den... och det hade han! Min ginko (ett träd) adopterades av grannen. Små saker... Men hela hösten har en massa småsaker bara ordnat sig. Jag tackar Gud!

Fördomar om fattigdom

Läste nyligen en artikel som jag tycker är värd att dela med mig! Den handlar om människors missförstånd i frågor om fattigdom.

http://www.svt.se/nyheter/varlden/gates-tar-kal-pa-fattigdomsmyter

Lösningar

Jag blir ibland riktigt inspirerad. Här är några lösningar som visserligen kan förbättras, men som redan förbättrat situationen för många människor och miljön!

Peepoo - en påse som bryter ner bakterier då man använder den som potta

http://www.sswm.info/category/implementation-tools/water-use/hardware/toilet-systems/pee-poo-bag

Har t.ex. använts på Haiti:

Solvatten - vem behöver samla ved då det finns sol?

Kylskåp av lera
http://phazetuk.linuxkungfu.org/index.php/Pottery_Refrigerator


Waterboxx - en trädkuvös för öknar
http://www.gizmag.com/groasis-waterboxx-helps-trees-get-started/16991/

Efterlyses!

-Enkelt och konkret hjälpledarskolnings material.

Filmklipp

Den här veckan har jag gått på introduktionskurs till utlandsarbetet. Det har varit mycket givande och jag har en hel massa idéer. Hinner inte skriva allt, så här kommer istället några intressanta filmer från Senegal.


En berättelse om en "talibe" som vill skriva till julgubben. Den är på wolof, så ni får höra språket, men textad till engelska. 

Här kan ni höra lite av bibelns budskap på serere. Det finns flera sorters serere, men det som talas i Fatick är mest Sine.

Nåd ger tacksamhet

Ja, idag har jag fått uppleva nåd.  

Lars-Johan Sandvik höll en gång en serie bibelstudier och talade bland annat om "nåd som bär". Han menade helt konkreta bär (jordgubbar, blåbär osv). För mig har det uttrycket präglat mitt förhållande till ordet nåd. 

Nåd betyder att man får utan att ha förtjänat det. Jag tror inte att man kan få förlåtelse annat än genom nåd (åtminstone kommer jag inte på några sådana exempel). 

MEN nåd är också dessa underbara stunder då man bara blir tacksam. Nu menar jag inte "i tacksamhetsskuld", som vissa förstår ordet tacksam, utan 

                                 glad och med önskan att tacka och lovorda. Det var jag idag. 

Jag fick börja morgonen lugnt. Jag tänkte på mina kolleger, vänner och elever. Jag tänkte på min församling och på mina 6,5 år i Grankulla. (Förresten har jag bott just 6,5 år i Senegal också. Lustigt!) Och så blev jag bara så tacksam. Tänk att jag fått detta! Det är bara nåd. 

Foto: Jenny Sundqvist

Ps. Igår var sista arbetsdagen i skolan.

Det närmar sig...

Idag blev jag avtackad i kollegiet. Jag har nog inte fattat att den tiden är över. Men det är iofs två dagar kvar som jag kan njuta av. Och det ser t.o.m. ut som om jag skulle hinna få allt avklarat! Jag gillar att få saker väl avslutade.

Jag är van att säga hej då, till elever. De slutar ju efter tre år. Samtidigt finns det alltid ett visst vemod kopplat till det, men inte ett tungt och tråkigt sådant utan ett tacksamt vemod. Det är givande att ha fått dela en tid med dem. Idag skakade jag hand med den första av mina fem sista klasser och det blir på något sätt större då. Det är ett mer definitivt avsked.

Att ta farväl av sina kolleger är inte lika slutgiltigt. Jag föreställer mig att jag kommer att ha kontakt med dem på något sätt. Hoppas!

Senegal

Här kommer lite info om Senegal. Vi börjar med flaggan och nationalsången.

Fortsätter med kartan..

Fatick, där jag ska bo, finns ganska nära Kaolack men någon timme mot Dakarhållet.

Franska är det officiella språket, men folkgrupperna är Wolof 43 %, Fulani/Pular 24 %, Serer 15 % och så en hel del andra som Diola och Mandinka.

Landet blev självständigt  från Frankrike på 1960-talet och räknas som en stabil demokrati. Medelåldern i landet är 17,8 år. Barndödligheten, arbetslösheten och analfabetismen är hög.

Senegal exporterar olja (ca en fjärdedel av exporten), cementklinkers, metaller, fisk och jordnötsolja. Många lever av jordbruk eller småskalig handel. Urbaniseringen är stark.

I Senegal finns ungefär 94 % muslimer och 5 % kristna (mest katoliker). De flesta tror också på andar. Sererernas traditionella religion heter Fat Roog och praktiseras fortfarande aktivt.

Landet har tropiskt klimat med en torrperiod och en regnperiod. Det ligger på gränsen till Sahara.

Teranga, gästvänlighet, är viktigt i den senegalesiska kulturen.

Kända Senegaleser: Sedar Senghor (president och poet), Youssu N'dour (musiker), Akon (musiker)

Understöd

Om man är intresserad av att understöda mitt arbete kan man göra det via följande link:

http://www.finskamissionssallskapet.fi/ls_se/hem/ge_en_gava/stod_vara_missionarer/vara_missionarer/senegal/

På samma sida finns också mina kolleger.